>> Den Blå Maskinen <<

 

Grundserien avslutades med en match mot HC Luleå på bortaplan under söndagen. Den Blå Maskinen var klar för AllTvåan redan på förhand medan HC Luleå behövde minst 2 poäng för att gå om BT City och ta den sista kvalificeringsplatsen. Under lördagen, när vi definitivt säkrade "platsen", mot Stil Hockey så spelade vi inte alls bra. En del individuella insatser gjorde att vi kunde vinna resultatmässigt lätt, men att möta HC Luleå som måste gå 100% i varje situation och verkligen måste vinna poäng skulle bli mycket svårare.

 

 

Inför matchen tappade vi några spelare. Rikard Boudin valde att vila efter att ha brytit av sin klubba i frustration och på något sätt, och av någon anledning, slagit den avbrutna biten i sitt ansikte. Jesper Emanuelsson valde att också stå över matchen eftersom att han hade köpt skridskor utan att riktigt veta vad han har för skostorlek och då fått ett skavsår. Han meddelade att han hade kunnat spela såklart, likaväl som Boudin, men ibland... när man inte har något att spela om rent tabellmässigt... så kan det vara klokt att stå över, slicka sina sår och bara följa med och titta på matchen, käka tränarfikat som motståndarna står för och möjligtvis kunna skälla på en domare utan att riskera att få en tiominutare.

 

 

 

 

Vi spelade slarvigt och obrytt, hjälpte inte varandra och tyckte oss inte riktigt behöva back-checka idag. Rent resultatmässigt kunde vi vinna det första perioden med 1-0 efter att Anders Vikman scorat uppassad av Herman Wallenberg. Skottstatistiken vann Hc Luleå med 11-8. Rent naturligt jobbade motståndarna hårdare, men trots vårt stora slarv så var vi inte direkt illa ute.

 

 

Nu började det bjudas på lite fler mål. HC Luleå fick in sin kvittering efter strax över två minuter men vi tog tillbaka ledningen bara 18 sekunder senare, återigen var det Anders Vikman som satte pucken i nät uppassad av Herman Wallenberg. Efter det så dödade vi en utvisning och skötte oss fram till att HC Luleå återigen fick kvittera matchen. Vi var då givetvis tvungen att ta tillbaka ledningen, så Adam Keinström gick in och stänkte in 2-3 i ett halvöppet mål framspelad av Patrik Blomstedt. En halv minut senare tyckte domaren att det återigen var dags att HC Luleå fick spela lite powerplay så att dom kunde få med sig poäng i matchen. Vi lät dom spela powerplay i 40 sekunder innan Johan Ek serverade Simon Gahm i egen zon, som i sin tur serverade Herman Wallenberg på offensiva blålinjen och Herman i sin tur kunde segla iväg i ett friläge och utöka ledningen till 2-4. Sedan var det dags för HC Luleå att åka på en utvisning. Det kunde kännas lite som en kompensation efter hur det sett ut fram tills då. Det var dock bara ett personligt straff, så vi fick vänta ett tag till med att få chansen att spela powerplay. Med två och en halv minut kvar av andra perioden gav vi dom chansen att få komma in i matchen igen och gav dom reduceringen till 3-4. Dom fick energi, kände att dom hade hugg på AllTvåan-platsen igen... i nära 40 sekunder, för då var det dags för Herman att göra kvällens andra mål och utöka ledningen till 3-5 i samarbete med Joakim Nilsson och Anders Vikman. Periodpaus. Skottstatistiken skrevs till 11-11

 

 

HC Luleå fick återigen göra mål efter lite mer än två minuter. Efter det fick vi återigen en utvisning och där fick HC Luleå även kvittera och 30 sekunder efter kvitteringen fick dom även ta ledningen med 6-5. Just då, med tolv minuter kvar av matchen, hade dom sin plats i egna händer. Den platsen höll dom i tre minuter innan Herman kände att det var dags att kvittera till 6-6... än en gång framspelad av Joakim Nilsson och Anders Vikman. Med bara tre minuter kvar av matchen lyckades HC Luleå dra på sig en utvisning. Vi fick chansen att spela powerplay, dock alldeles för slarvigt... så de sista 30 sekunderna lät vi vår andra powerplayuppställning prova göra mål. Det gick inte mycket bättre och efter redan tio skunder tyckte jag att det vore en bra idé att hålla undan motståndarens klubba, med min klubba, vilket tyvärr fick Luleåkillen att falla ihop likt en igenstängd pizzakartong... alternativt falla ihop dubbelvikt likt en calzone. Vi avslutade tredje perioden i boxplay... men höll undan. Skottstatistiken skrevs till 10-15. Matchen stod 6-6 och skulle avgöras i sudden, eller straffar.

 

 

HC Luleå hade ett poäng, behövde ett till. Vi fortsatte att samla på oss utvisningar. Efter något mer än en minut åkte vi på en trippingutvisning. Joakim Nilsson höll inte riktigt med och fick på det en tiominutare. HC Luleå kunde inte få sig extrapoängen under sitt powerplay, så dom var tvungen att få en till chans. Men efter lite klagomål så kunde huvuddomaren inte bara ta ut oss för en klubba i ansiktet, när den liksom aldrig var där... så, eller ja... vi åkte ut för det ändå. Men HC Luleå fick sig samtidigt en utvisning för filmning. Övertiden avslutades med 3mot3-spel och där kunde Anders Vikman gå in och avgöra matchen till oss, framspelad av Simon Gahm och Herman Wallenberg. Både Anders och Herman noterades för varsitt hattrick i vår 7-6-seger.

 

 

 

 

Som en summering tycker jag att matchen spelades oerhört slarvigt och oftast väldigt obrytt. Matchen startades så och den fortsatte så. Vi räddades av flera individuella prestationer och släppte in för många mål efter flera individuella felprestationer. Matchen var oviktig för vår tabellplats, och då fokuserades det mer på den offensiva tredjedelen av planen än de två andra tredjedelarna, det gnälldes för mycket på domaren (okej, han får väl inte höga getingbetyg, men ändå) och pratades för mycket om assistpoäng i båset och omklädningsrummet. Matchen var trotsallt viktig för andra lag i serien och tabellen förtjänar en "rättvis" insats samtidigt som vi är skyldig varandra en bättre insats. Vi tog 5 av 6 poäng i de två sista matcherna, utan att spela bra. Det är en stor styrka i Den Blå Maskinen och förhoppningsvis kan vi komma tillbaka efter juluppehållet med nysmorda kuggar som driver maskineriet till full kapacitet (Jag är skitdålig på motorer och har försökt få ihop avslutningen i en evighet... nu chansade jag bara, och det får vara bra så... och hör sen!)